Vem ska ta åt sig äran för personalens prestation? Hur mycket tyngd ska läggas på chefen och hur mycket ansvar kan läggas på en medarbetare?
För cirka tre veckor sedan var jag på en ”ta hand om mig själv kurs”. Under kursens första dag inträffade en händelse som jag än idag går och funderar på ibland.
Vi var ute på en riktig långpromenad, cirka 2,5 timme tog den. Någonstans i slutet så var det en kvinna som verkligen behövde kissa, men vågade inte säga till gruppen. Det hela slutade med att hon gick till sidan och kissade och när hon var tillbaka var gruppen borta.
Gruppen var så borta att hon på egen hand fick hitta hem själv och vi i gruppen märkte inte att hon inte var med förrän vi var framme.
På kvällens samling valde den här kvinnan att lyfta detta med gruppen. Hon var ledsen och kände sig övergiven.
Det blev blandade reaktioner. De allra flesta började klandra sig själva; tankar som ”hur kunde jag inte märka att hon inte var med längre?”, eller ”gud vad dåligt av mig att inte se till att alla var med”.
Min reaktion stack ut. Jag vände mig direkt till Charlotte (vår kursledare) och sa ”det är ditt ansvar som ledare att se till att alla är med”. Jag tog alltså inget personligt ansvar utan lämnade över det till ledaren.
Men Charlottes reaktion var så cool! Hennes svar var:
”Tycker inte du att det är ditt eget ansvar att berätta för gruppen att du måste kissa så att vi kan vänta in dig? Vi hade gärna väntat på dig, men du måste uttrycka dina behov bättre.”
Charlotte la alltså tillbaka ansvaret på personen själv.
Att som ledare kunna stå på sig och hålla sig så trygg i sitt eget ledarskap i den pressade situationen tyckte jag var häftigt!
Missförstå mig inte. Som chef är det ditt jobb att ha ansvaret för just din verksamhet. Det finns en anledning till att man får högre lön som chef. Det är oftast en större tyngd som vilar på ens axlar.
Men denna händelsen blev en tankeställare för mig. När ligger ansvaret på chefen och när ligger ansvaret på den anställde?
Mer om Charlottes verksamhet kan du hitta här.