Tema målsättning under februari

Under februari har jag som vanligt haft tema på instagram och den här månaden var det dags för mål. Det här inlägget är en sammanfattning på mina inlägg och livesändningar som jag har kört. Är du intresserad av att titta mer på inläggen hittar du dem under #lhmålsättning. Vill du följa mig på instagram heter jag @ledarskaphalsa

 

Varför ska du sätta mål?

Först och främst ska vi sätta mål för att det ger oss energi. De allra flesta blir motiverad och taggade genom att sätta mål. Som jag skrev i inledningen ger det oss en tydlig riktning, vi bestämmer att ”hit vill jag gå”. Genom att sätta mål är det också enklare att följa upp och se resultat.

Är du en person som snarare känner dig nertryckt och stressad över mål ska du titta på andra sätt att hitta din riktning framåt. Kanske ska du ta en paus från att sätta mål och jobba mer kravlöst och istället mer med känsla. Det kan också vara själva målen i sig och inte processen kring att sätta mål som felar. Försök att ta ett steg tillbaka, reflektera och känn efter vad som är bäst för dig just nu.

Tydliga mål i gruppen- viktigt för högpresterande team

Att sätta mål är viktigt både för oss som individer, men det är minst lika viktigt för att skapa ett högpresterande team. Att hela gruppen har kännedom om de gemensamma målen och att det dessutom finns en samstämmighet om vad målen innebär och betyder kommer hjälpa teamet att fatta beslut i olika situationer. Givetvis behöver målen också vara accepterade av gruppen. En av teamledarens viktigaste uppgift är att arbeta med målprocessen!

 

Hur höga mål ska du sätta?

Höga!

Forskning har exempelvis visat att de som har höga ambitioner också lyckas bättre i sin karriär. Idrottspsykologer verkar vara överens om att målen ska vara utmanande höga och enligt den klassiska ”goal setting theory” så ska målen vara så höga att vi precis klarar av dem.

Många coacher (inklusive jag när tillfället är rätt) utmanar sina klienter att ta sina mål och gångra de med 10. Det är ofta för att frigöra kraft, och för att utmana till att tänka större. Ibland tror vi mindre om oss själva än vad vi borde göra. Det här är ett jättebra tips för vissa, det kan locka fram helt andra handlingsalternativ än vad som från början ”låg på bordet”.

Får du magont och känner för att ligga kvar i sängen när du tittar på dina mål är de troligtvis för höga. Känner du såhär är det ett tydligt tecken på att du ska jobba mer med ”tröskelmål” och ”realistiska mål”. Med tröskemål menar jag de mål som är lättare att nå och som kräver lagom mycket av dig.

Känslan när du tittar på dina mål ska vara kraft och energi, det ska pirra i magen och du ska få lite handsvett, då vet du att du är på rätt väg.

 

Vart ska jag börja?

I slutet!

Välj ett tidsintervall, exempelvis ett år framåt och fundera på ett par frågor:

• Vart vill jag vara i livet/karriären?
• Vad vill jag ha klarat av?
• Vilket resultat vill jag ha?

När du är klar över vad du siktar på funderar du över vad du behöver göra för att ta dig tid.

Tips på övning:

Ta ett av dina mål och därefter sätter du dig och skriver ner precis alla aktiviteter du kommer på som är förknippade med det här målet. Försök sikta på minst 20 aktiviteter om det är ett större mål.

Det är lätt hänt att listan blir lång och det är bara bra! Nu har du nämligen identifierat vikta actionsteps som kommer att ta dig närmare din plan. Det här är aktiviteter du kan planera in i din kalender.

 

Goal setting theory

Är en känd teori som är bra att utgå från när du bedömer om hur stor chans du har att nå dina mål. Titta på dina mål och fundera över:

• Hur mycket engagemang känner jag inför mitt mål?
• Hur viktigt tycker jag det är?
• Hur mycket tror jag på min egen förmåga?
• Vilken feedback kan jag förvänta mig att få (från mig själv och från andra)?
• Hur komplext är mitt mål?
• Har jag en tydlig riktning med mitt mål?
• Hur stor ansträngning är jag villig att göra?
• Hur uthållig kommer jag vara?
• Hur tydlig är min strategi?

Om du får lågt på någon parameter så minskar chansen att du når ditt mål och då behöver du tänka till. Hur kan du höja ditt engagemang eller tron på din egen förmåga exempelvis?

 

SMARTa mål

En annan välkänd modell att utgå från när du granskar dina mål är SMART- modellen. Den säger att dina mål ska vara:

Specifika

Mätbara

Accepterade

Realistiska

Tidsbestämda

Gå igenom dina mål och aktiviteter, uppfyller de kraven enligt SMART- modellen? Finns det något du behöver justera?

 

Idrottspsykologiska mål

Vi kan hämta mycket inspiration från idrottspsykologi. De jobbar nämligen inte bara med en typ av mål utan med flera olika:

Resultatmål

Handlar om din prestation i relation till andra. Du kan exempelvis ha som mål att bli företagets bästa säljare.

Prestationsmål

Är inte i relation till andra utan utgår enbart från dig själv, det är din insats som är i fokus. Exempelvis ringa X antal telefonsamtal varje dag. Du kan alltså lyckas med ett prestationsmål utan att lyckas med ditt resultatmål. Med det sagt så kommer chanserna öka att du når ditt resultatmål genom att fokusera på prestationsmålet.

Uppgiftsmål

Är alla de där aktiviteter som du behöver utföra för att nå ditt större mål. Uppgiftsmål är alltså alla delmål som leder dig framåt.

Lärandemål

Områden du vill utvecklas inom och lära dig mer om. Det här behöver inte vara kopplat till prestation. Det kan vara att du vill upptäcka ett nytt område, fördjupa dig inom något eller upptäcka andra perspektiv.

Känslomål

Handlar om hur du vill må och känna dig. Det här är det enda målet som är svårt att mäta (och behöver inte heller mätas). Mår vi bra tenderar vi att lättare nå prestationsmålet. För att träna din sinnesstämning kan du använda dig av tekniker inom exempelvis ACT eller mental träning.

 

Hur ska jag formulera mina mål?

På ett positivt sätt!

Se frihet, glädje och möjligheter i dina mål. Givetvis blir vi mer sugna på att nå våra mål om vi känner glöd när vi tänker på dem. Mål ska inte vara förknippade med måsten, eller förväntan från andra. Utgå från dig själv!

Fokusera på det du vill ska hända, inte på det som du inte vill ska hända. Vår hjärna förstår inte ordet INTE. Om jag exempelvis vill gå och lägga mig tidigare under veckan så ska min målsättning se ut precis så: den här veckan ska jag fokusera på att göra mig iordning tidigare så att jag somnar tidigare. Du ska alltså inte formulera målet: ”den här veckan ska jag inte gå och lägga mig så sent”.

 

Hur ska jag prioritera bland mina mål då?

En bra metod att använda dig av är en metod jag läste i en av mina favorit böcker: 7 habits of higly effective people och ska tydligen komma från president Eisenhower.

Metoden delar in dina mål och uppgifter i fyra kategorier:

Bråttom + viktigt

Mindre bråttom + viktigt

Bråttom + mindre viktigt

Mindre bråttom + mindre viktigt

Självklart ska du börja med de mål och uppgifter som både är bråttom och viktiga. Du ska dock inte glömma bort de mål som är viktiga, men inte så bråttom. Är vi duktiga och jobbar mycket i denna kategorin så jobbar vi nämligen proaktivt och undviker att för många saker hamnar i kategorin bråttom och viktigt. Det som är bråttom, men inte så viktigt ska du försöka delegera eller säga nej till. Lägg inte för mycket tid i den här kategorin (exempelvis fastna inte bland dina mejl). Avslutningsvis är kategorin mindre bråttom och mindre viktigt saker du inte alls ska lägga tid på.

 

Jag har prioriterat bland mina mål, men jag har fortfarande inte tid!

1. Inse att tiden inte räcker till. Jag kan inte ge dig mer tid och det kommer inte någon annan heller kunna göra. Dygnet har alltid haft och kommer alltid ha 24 timmar. Här behöver du jobba på din acceptans.
2. Inse att när du säger ”nej” till någonting så säger du också ”ja” till något annat. Genom att prioritera det som verkligen är viktigt kan du lägga fokus på det och skapa möjlighet för dig att nå resultat. Genom att tänka mer på det här sättet sänker du din stressnivå och höjer din kvalité.

 

Lev här och nu trots dina mål

Det är lätt att fastna i det som händer längre fram och glömmer bort att leva i det som är här och nu. Vänta inte att livet ska kännas ”rätt” förrän du har nått dina mål. Se till att du har roligt på vägen också!

Tips på övning:

Välj ut ett av dina mål och fundera på varför det här målet är viktigt för dig. Vad vill du få ut av målet, vad vill du känna och vad vill du uppleva.

När du har kommit fram till att du vill känna och uppleva X så fundera på hur du kan göra det redan idag!

Exempelvis:

Du vill bli chef på ditt nuvarande jobb. Ditt varför är för att du vill vara med att påverka och testa hur det är att vara ledare.

Det kan du uppleva redan idag!

Exempelvis kan du engagera dig i en av alla idrottsföreningar som finns i Sverige, de är helt beroende av engagerade människor som vill verksamheten väl. Då får du redan idag känslan av att kunna påverka, du får testa leda människor och du får en bra erfarenhet som hjälper dig i målet att bli chef i framtiden på ditt jobb.

 

Reflektion och utvärdering

Att stanna upp och reflektera är i princip lika viktigt som att sätta upp mål. Det är genom reflektion vi lär känna oss själva, kan justera och ändra på det som behövs. Vad har fungerat och vad har inte fungerat?

Personligen reflekterar jag en gång i veckan. Det kan du också göra eller så kan du göra en minireflektion dagligen eller mer sällan. Det viktiga är att du gör det då och då.

Frågor jag använder mig av på min veckoreflektion:

• Vad har jag gjort under veckan som främjar mina mål?
• Hur har min energinivå varit under veckan?
• Vad är jag stolt över?
• Vad har inte gått så bra under veckan?
• Vad känner jag tacksamhet över?
• Vill jag göra något annorlunda nästa vecka? Isåfall vad?

 

Lets get down to business

Här har du en riktigt bra guide för att sätta mål! Följer du mina råd lovar jag dig att du kommer ha en genomtänkt plan som kommer hjälpa dig framåt och BE UNSTOPPABLE.

 

Läsa mer om mål?

Följande inlägg har jag tidigare skrivit som kan vara intressant:

Inspirationslista: 100 mål i livet

Tips på planering: från år till vecka

Konsten att arbeta proaktivt istället för reaktivt- 6 tips att använda i din vardag 

 

Vad tycker du?

Om du har några frågor, funderingar eller bara vill säga ”hej” så når du mig alltid på anna@ledarskaphalsa.se

Jag har passion för din utveckling!

//Anna